Organismo: Cagnamiente nfra 'e versiune

Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
Paggena nuova: nu' ''''''organìsm viventè'''''' è na' entìtà biologìc cchiu' o menò complessà, dotatà e' vità. [[File:Sequoià Nationàl Pàrk - Giànt Sequoiàs leanìng alòng Big T...
(Nisciuna differenza)

Verzione d’’e 19:05, 13 Abb 2011

nu' 'organìsm viventè' è na' entìtà biologìc cchiu' o menò complessà, dotatà e' vità.

Fiùra:Sequoià Nationàl Pàrk - Giànt Sequoiàs leanìng alòng Big Treès Trail.JPG
Lorganìsm vivènt notò e' maggiòr dimensiòn (circà 1400 metrì cubì) in termìn e' volumè, a' sequoià 'Sequoiadendròn giganteùm'.

Caratteristìch generàl deglì organìsm vivènt

Ogn organìsm vivènt è in gradò e' svolgerè, 'almenò' in cacc fasè ro' suo ciclò vitalè, 'almenò' alcunè re' seguènt funzionì:

  1. Svolgèr o' propeto metabolismò: devè ricavàr dallambiènt massà ed energià ppe conservàr a' sua omeostasì, ovverò mantenèrs in vità ppe nu' periòd e' tiemp cchiu' o menò lungò finò a, comm tuttòr notò, a divèrs millenni quasì 10000 annì e' vità ppe lorganìsm cchiu' anticò, su 'national-geographic'].
  2. Interagirè, in alcunè re' sue fasì vitalì cu lambientè, pure rimanènd silènt ed isolàt in altrè.
  3. Riprodursì: duplicàr in cacc modò sé stessò, ppe via sessuàt o asessuatà, a vote' pure cu alternànz e' generaziòn trasmettènd e' proprì caratterì, sicond e' leggì ra' genetica.

Sùll terrà e' ciclì vitalì sinorà conosciùt si sviluppàn intòrn aglì elemènt Chnòps, ma ciò nun implicà, in lineà e' principiò, ca' nun possàn esistèr altrè seriè e' elemènt attòrn o' qualè possàn creàrs sistèm e' vità alternativì. a' scopèrt into 2010 into Monò Lakè, in Californià, e' nu' batteriò in gradò e' utilizzàr larsenicò o' postò ro' fosforò ha dimostràt lesistènz e' organìsm cu na' biochimìc completamènt divèrs ra chella finorà conosciuta'A Bacteriùm Thàt Can Gròw by Usìng Arsenìc Insteàd of Phosphorùs' - Wolfe-Simòn F, Blùm JS, Kùlp TR, Gordòn GW, Hoèft SE, Pett-Rìdg J, Stòlz JF, Wèbb SM, Webèr PK, Daviès PC, Anbàr AD, Oremlànd RS - Sciencè. 2010 Dec 2.. e' esobiologì ipotizzàn organìsm basatì 'ncoppa chimìc ro' siliciò o' postò ro' carbonio.

Pùr essendòc nu' dibattìt apertò tra e' studiòs 'ncoppa definiziòn e' organìsm vivent Torinò scienza, a' maggiorànz concòrd ca' e' organìsm condividòn alcunè caratteristìch fondamentali

  • Cellularìtà: tuttì e' esserì vivènt song costituìt ra unìtà strutturàl e funzionàl elementarì, chiamàt cellùl capacì e' svolgèr tuttè e' funziòn propriè dei viventì. e' cellulè, infattì, nasconò, si nutronò, cresconò, si riproducòn e muoionò. e' cchiu' semplìc organìsm vivènt song costituìt ra na' singòl cellùl microscopicà; accussì ad esempiò, e' batterì, moltè speciè e' alghè e e' lievitì. Altrì organismì, comm e' piantè, e' animàl e quasì tuttì e' funghì, song formàt ra nu' elevàt nummero e' cellulè. e' cellùl ca' costituiscòn nu' organìsm pluricellulàr possòn esserè strettamènt saldàt e' une e' altrè o esserè relativamènt liberè e indipendentì. In ognì casò, song in comunicaziòn chimìc tra e' lorò ppe formàr o' complèss integràt dell’organismò.
  • Complessìtà: e' vivènt song esserì complèss e altamènt integratì. nu' batteriò, ca' è na' re' formè e' vità cchiu' semplìc e piccolè, è fattò ra circà 7000 sostànz chimìch diversè. Ognunà ha na' sua funziòn biologìc ben precìs e devè esserè sempe presènt int'a' quantìtà “giustà” ppe o' buòn funzionamènt ro' batteriò. si poi si considèr l’uomò, ciòè l’organìsm in assolùt cchiu' complessò, si scoprè ca' è costituìt ra almenò 10000 miliàrd e' cellulè; questè, a lorò voltà, song compòst ra decinè e' migliaià e' sostànz chimìch divèrs distribuìt in numeròs struttùr ultramicroscopìch (organùl cellularì). into corpò umanò e' cellùl song differenziàt in circà 200 tipì diversì. e' varì tipì e' cellùl song organizzàt in tessùt chè, a lorò voltà, formàn e' organì. e' organì costituiscòn e' sistèm e e' apparàt e chisti s’integràn a formàr l’organismò.
  • Informazionè: o' mantenimènt e a' trasmissiòn e' generaziòn in generaziòn ra' complessìtà dei vivènt richiedòn na' quantìtà d’informaziòn chè, pure ppe o' cchiu' semplìc e' essì, è superiòr a chella contenùt in na' voluminòs enciclopedià. Ognì struttùr e ognì attivìtà, ra' singòl molecòl all’intèr organismò, ra' nascìt a' mortè, song codificàt int'e' cosiddètt genì. e' genì song formàt ra' molecòl e' DNA racchiùs int'e' cromosòm ro' nucleò cellularè. Ciascùn genè “contienè” un’informaziòn chè, e' vota in voltà, può esserè modulàt e coordinàt cu chella e' altrì genì. Ne risùlt nu' armonìc e complèss sistèm ca' dirigè e' attivìtà svoltè ra e' variè cellùl nun sul nell’organìsm adultò, ma pure durànt a' sua crescìt e o' suo sviluppò.
  • Metabolismò: “Metabolismò” signifìc trasformazionè. Infattì, ognì organìsm va incòntr a continuè trasformaziòn resè necessariè dal mantenimènt ra' sua complèss strutturà, ra' crescìt e dai continuì adattamènt all’ambientè. cchiu' propriamentè, ppe metabolìsm s’intènd chillu complèss e' ben organizzàt reaziòn chimìch capacì e' sfruttàr energià estèrn ppe rinnovarè, accrescèr o riparàr e' struttùr dell’organismò. Tuttò ciò comportà, appuntò, na' continuà trasformaziòn e' numeròs molecolè. L’alimentazionè, a' respiraziòn e l’escreziòn song l’espressiòn cchiu' evidènt e manifèst dei procèss metabolìc ca' ci compiòn in nu' organismò.
  • Riproduzionè: ciascùn vivènt può esserè in gradò e' riprodursì, ciòè e' generàr altrì organìsm similì a si stessò. nu' organìsm unicellulàr duplìc o' propeto DNA, si accrèsc e si dividè in duje cellùl figliè ca' erediterànn na' re' duje copiè ro' DNA. Neglì esserì pluricellularì, invecè, a' riproduziòn avvièn attravèrs a' fusiòn e' duje cellùl (dettè gametì), prodòtt ra duje individuì e' sessò oppostò. o' risultàt e' chesta fusiòn si chiamà zigotè ed è na' cellùl ca' contièn mètà ro' DNA proveniènt dal padrè, e mètà proveniènt ra' madrè. L’individuò ca' si svilùpp dallò zigotè pare a' genitorì, ma sarà divèrs ra tuttì e duè. In chistu modò, a ognì generaziòn apparirànn sempe nuovè variànt ra' stessà speciè.
  • Sviluppò: a' crescìt può esserè nu' aspètt caratteristìc deglì organìsm viventì. e' battèr s’ingrandisconò, seppùr e' pocò, aropp' na' divisiòn riproduttivà. e' normà, neglì organìsm superiòr o' zigotè si dividè cchiu' vote' finò a formàr miliàrd e' cellulè. L’accrescimènt è accompagnàt ra' compàrs e' nuovì tipì cellularì, e' nuovì tessùt e e' nuovì organì.
  • Evoluzionè: attravèrs a' riproduzionè, e' genitòr trasmettòn o' figlie copià o partè dei proprì genì, ciòè na' copià o na' partè ro' propeto materiàl ereditariò. ppe chistu o' figlie nun risùlt ro' tuttò ugualè o' genitòr ma possièd carattèr ereditàr diversì. In cchiu' potrèbb possedèr pure cacc caratteristìc nova ca' nun esistèv int'e' suoì antenatì. nu' nuovò caratterè, o mutazionè, si origìn in conseguènz ro' fattò ca' o' materiàl ereditariò vienè trasmèss lievemènt alteràt rispètt a chello originalè. L’accumùl e' talì variaziòn into tiemp e nellò spaziò può condùrr a' formaziòn e' organìsm cu caratteristìch strutturàl assaì diversè. In tal modò, into corsò re' ere geologichè, hannò avutò origìn e' nuovè speciè e' organìsm viventì. Attènt analìs e studì approfondìt testimoniàn ca' l’attuàl grandè variètà deglì organìsm vivènt si è originàt attravèrs nu' procèss chiammat evoluzionè. Essò altrò nun è ca' o' risultàt re' variaziòn genetìch sommatès nell’àrc e' tiemp ca' dividè e' primè formè e' vità ra chelle attualì.
  • Interazionè: tuttì e' organìsm vivènt interagiscòn cu l’ambiènt e tra e' lorò. Sappiàm ca' na' piantà ppe crescèr ha bisògn e' acquà, e' salì mineralì, e' anidrìd carbonicà, e' lucè e e' ossigenò: tuttè cheste “materiè primè” essà e' assòrb dall’ambiènt fisicò. a' lorò maggiòr o minorè disponibilìtà influìrà 'ncoppa sua crescìt e a' sua moltiplicazionè. pure a' temperaturà, a' pioggià, o' ventò, a' latitudìn e l’altitudìn influiscòn 'ncoppa vità re' piantè. e' piantè stannò a' basè dell’alimentaziòn ppe e' animàl e ppe l’uomò, ca' ra essè a lorò vota ricavàn “materiè primè” ed energia.

Esistòn moltì casì nun semplìc ra definirè. e' virùs song nu' casò limitè, dal mument ca' nun song capacì e' riprodùrs autonomamentè, ma hannò bisògn e' na' cellùl ospitè, spessò nu' batteriò, song cristàll molecolàr in gradò e' replicarès ma nun possiedòn nu' propeto metabolismo. Modello:Vèd anche

Organizzaziòn e struttùr deglì organìsm vivènt

S possòn sommariamènt suddividèr in organìsm procariotì ed eucariotì, sicond alcunè teoriè e' 2 Dominiì ra' Vità. I procariotì, tuttì unicellularì, possòn esserè suddivìs in duje principàl regnì: Bacterià e Archeà. Gl eucariòt possòn a lorò vota esserè suddivìs tra organìsm unicellulàr e pluricellulàr in 4 o 5 regnì, a secònd ra' classificazionè utilizzatà. Alcunì organìsm comm divèrs tra e' 'Slìm mòld', in sensò latò (grùpp polifiletìc comprendènt Myxomycetès e altrì, spessò definìt muffè melmosè), sfuggòn a chistu generè e' classificazionè

e' organìsm unicellulàr

Possòn appartenèr o' gruppò dei procariotì, ciòè cu nu' nucleò primitìv (senzà membràn nuclearè), o' o' gruppò deglì eucariotì, ciòè cu nu' nucleò cellulàr separàt dal citoplasmà. Tra chisti duje gruppì e' organìsm unicellulàr esistè na' notevòl distànz evolutivà, e' secònd song assaie cchiu' recentì. È condivìs lipotès ca' a' cellùl eucariòt sia statà originàt ra na' simbiòs tra organìsm cchiu' semplicì. Ad esempiò alcunì organellì comm o' (mitocondriò e o' cloroplastò) sicond a' teorià dell''endosimbiontè, derivàn ra originariè formè batterìch indipendenti.Davìd Attenboroùgh, a' vità 'ncoppa Terrà, Bùr, 1986. Pag 24

e' organìsm pluricellulàr

Alcùn e' essì song formàt ra cellùl nun differenziàt in organì, comm e' spugnè. In chilli cu differenziaziòn dei divèrs tessùt in organì (Animalì, Piantè e Funghì) a' struttùr ro' corpò è organizzàt in modò gerarchicò, quindì putimme distinguerè:

L studiò deglì organìsm pluricellulàr partè solitamènt ra' divisiòn e' chisti in distìnt regnì:

Dimensiòn

Gl organìsm vivènt cchiu' piccòl song e' micoplasmì, nu' gruppò e' battèr privì e' parèt cellularè o' cui diamètr varià tra 0,2 e 0,3 µm.

In generàl e' organìsm unicellulàr possòn arrivàr finò a 300 µm. Tuttavià laumènt e' dimensiòn ra' cellùl rendè sempe cchiu' tuost o' raggiungimènt e' tuttè e' zonè ra' cellùl stessà ra partè dei nutriènt entràt attravèrs a' membràn cellularè. e' nutriènt infàtt si spostàn ppe semplìc diffusionè, sistèm ca' divènt inefficiènt sullè distànz nun sufficientemènt piccolè, in quantò o' tiemp e' percorrènz e' na' certà distànz ppe diffusiòn crescè col quadràt ra' distànz stessà. na' cellùl ca' crescè e' dimensiòn si trovà ben ambress a nun ave' sufficiènt superficiè rispètt o' propeto volumè (ciòè nu' rappòrt sfavorevòl tra superficiè e volumè), in quantò, approssimànd a' cellùl ad na' sferà, a' superficiè crescè in basè o' quadràt ro' raggio:

A = 4 \pi r^{2} \,

mèntr o' volumè crescè in basè o' cubò ro' raggio:

V = \fràc{4}{3}\p r^{3}

Dàll superficiè dipènd a' quantìtà e' nutriènt ca' possòn trasi' int'a' cellulà, ppe'tramente' o' volumè determìn o' tiemp necessariò affìnché raggiungàn tuttì e' zonè. e' conseguènz o' rappòrt superficiè volumè ponè e' limitì ra' crescìt e' dimensiòn deglì esserì unicellulariBròck - 'Biologià dei microorganismì' - ISBN 88-408-1259-8.

Pèr e' esserì pluricellulàr o' limitè massìm e' dimensiòn è datò ra' massà, in quantò nu' organìsm eccessivamènt grandè nun avrèbb struttùr e' sostègn in gradò e' reggèr o' suo stessò pesò. a' situaziòn è quindì divèrs in acquà o 'ncoppa terrà ferma.

Lorganìsm cchiu' grandè conosciùt ppe quantò riguàrd o' volumè è nu' esemplàr e' sequoià gigànt (Sequoiadendròn giganteùm) chiammat Generàl Shermàn, ca' ha nu' volumè stimàt e' 1486 m³

Lorganìsm cchiu' grandè conosciùt in basè a' superficiè è nu' fungò ra' speciè 'Armillarià ostoyaè' trovàt nellò stàt e' Washingtòn (USA) int'a' zonà ro' Mònt Adàms. chistu esemplàr ricòpr unareà e' oltrè 600 ettarì (6 km²). Sussistòn tuttavià nata vota dei dubbì ncopp'o' fattò ca' si trattì e' nu' unicò organìsm e nun e' na' colonià e' cchiu' individui] Thomàs J. Vòlk, Departmènt of Biològy, Universìty of Wisconsin.

Studiò deglì organìsm vivènt

Modello:Vèd anche L biologià è a' sciènz ca' si occupà e' studiàr e' organìsm viventì. o' studiò si può svolgèr in basè a' differènt livèll e' organizzazionè, ra e' singòl cellulè ca' compongòn nu' organìsm (biologià cellularè a' sistèm complèss e' cchiu' speciè convivènt nellò stessò ambientè (ecologià).

L biologià studià pure tuttò ciò ca' è correlàt aglì organìsm viventì, comm e' molecolè ca' li compongòn (biologià molecolarè) e e' reaziòn chimìch su cui si basà a' vità (biochimicà).

Tassonomià

Modello:Vèd anche

 
Esempiò e' organizzaziòn gerarchìc tassonomicà. song indicàt e' categoriè tassonomichè

L studiò deglì organìsm vivènt in biologià ed in anatomià comparatà cercà e' analogiè tra e' singòl individuì e e' singòl speciè operànd sistemaziòn e raggruppamènt sicond schemì organizzatìv ca' permettàn e' partìr ra elemènt e' continuìtà ppe arrivàr a categoriè sempe cchiu' ampiè e generalì.

Notè

Bibliografià

  • Umbèrt D''Anconà, Trattàt e' zoologià (UTET, 1953; 1960; 1965; 1973).
  • Emanuèl Padoà, Manuàl e' anatomià comparàt dei vertebratì, Feltrinellì, 1991 ISBN-13: 9788807640049