Pakistan: Cagnamiente nfra 'e versiune

Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
C.R. (chiàcchiera | contribuzzione)
scancellà
C.R. (chiàcchiera | contribuzzione)
Nessun oggetto della modifica
Riga 1:
{{Stato
{{delete|Traduzione automatica senza scrupolo.}}
|nommeCorrente = Pakistan
{{T|italiana}}
|nommeCompleto = Repubbreca Islamica d''o Pakistan
[[File:Flag of Pakistan.svg|thumb|right|160px]]
|nommeUfficiale = اسلامی جمہوریۂ Islamic Republic of Pakistan <br />'n [[urdù]]: '''اسلامی جمہوریۂ پاکستان, <br />Islāmī Jumhūriyah-yi Pākistān
a' Repubblìc Islamìc ro' Pakistàn (پاکستان in Urdù) è nu' statò dell''Asià meridionalè. o' Pakistan confìn a sud-ovèst cu l''Iran]], a ovèst cu l''[[Afghanistan]], a nòrd cu a' [[Cina]] e ad est cu l''[[India]]. A sud si affaccià ncopp'o' mar Arabicò, nu' mar dell''[[Oceano Indiano]].
 
|linkMpresa = Coat of arms of Pakistan.svg
Il Pakistàn è na' repubblìc presidenzialè, o' presidènt ra' Repubblìc è Asìf Ali Zardarì, o' Primò Minìstr in caricà è Yousàf Razà Gillani.
|linkBannera = Flag of Pakistan.svg
|linkLocalizzazione = Pakistan_(orthographic_projection).svg
|linkMappa = Pakistan_in_its_region_(claimed_hatched).svg
|paginaMpresa = Stemma d&#39;'a Repubbreca Islamica d&#39;'o Pakistan
|paginaBannera = Bandiera d&#39;'a Repubbreca Islamica d&#39;'o Pakistan
|motto = Iman, Ittehad, Tanzeem (urdù: "Fede, unità, disciplina")
|lengua = ngrese e urdù
|capitale = [[Islamabad]]
|capitaleCrestiane = 805.000
|capitaleCrestianeAnno =
|guvierno = Repubbreca Islamica federale
|elenco cape 'e stato = [[Presirente d&#39;'o Pakistan]]
|presirente = [[Mamnoon Hussain]]
|elenco cape 'e guvierno = [[Primmo Menisto d&#39;'o Pakistan]]
|primmoMenisto = [[Nawaz Sharif]]
|ndepennenza = [[14 'e aùsto|14 d'aùsto]] 'e [[1947]]
|depennenza = [[Mpero anglo-innio]]
|ngressoONU =[[30 'e settembre]] 'e [[1947]]
 
|superficieTotale = 830.940
Còn cchiu' e' 180 miliòn e' abitànt è o' sestò statò cchiu' popolòs ro' mondò: oltrè ad esserè o' sicond maggiòr statò musulmàn into munno aropp' l''Indonesià, è pure nu' membrò importànt dell''Organizzaziòn ra' Conferènz Islamicà.
|superficieOrdine = 34
|superficieAcqua = 3,1
|populazzioneTotale = 177.593.383
|populazzioneAnno = 2012
|populazzioneOrdine = 6
|populazzioneDenzita = 239
|populazzioneDenzitaOrdine = 38
|cuntinente = [[Asia]]
|orario = [[Tempo Coordinato Universale|UTC]] +5
|valuta = [[Rupia pakistana]]
|PIL = 225.558
|PILValuta = $
|PILAnno = 2012
|PILOrdine = 45
|PILprocapite = 1261
|PILprocapiteValuta = $
|PILprocapiteAnno = 2012
|PILprocapiteOrdine = 148
|HDI = 0,504 (vascio)
|HDIAnno = 2011
|HDIOrdine = 145
|energia =
|tld = .pk
|telefono = +92
|targa = PK
|inno = [[Pak sarzamin shad bad]]
|note = }}
'A '''Repubbreca Islamica d&#39;'o Pakistan''' oppure 'o '''Pakistan '''('n urdù پاکستان) è nu stato mpizzato int'a ll'[[Asia]]. Tene fruntiera cu ll'[[Innia]], l'[[Afghanistan]] e 'a [[Cina]] ed è nfuso p&#39;'o [[Mar Arabico]]. Tene 160 meliune 'e crestiane e tene n'aveta maggiuranza d&#39;'a popolazione musulmana. L'islam è 'a religgiona ufficiale. E' membro d&#39;'o [[Commonwealth]].
 
== Etimologgia ==
Il Pakistàn è pure na' re' naziòn ca' posseggòn ufficialmènt armì nucleari.
'A parola Pakistan, fuje n'acronimo penzato 'a Choudhary Rahmat Ali, ca bbuò dicere "paese d&#39;'e pure" 'n urdù.<ref name="nowornever">[http://www.columbia.edu/itc/mealac/pritchett/00islamlinks/txt_rahmatali_1933.html Choudhary Rahmat Ali; Now or never: Are we to live or perish for ever?, Columbia University, 28 'e jennaro 'e 1933]</ref>
==Geografia==
[[File:Pakistan in its region (claimed and disputed hatched).svg|300px|center]]
==Storià ==
L naziòn ca' oggì è o' Pakistàn, è statà partè dell''Indià finò o' 14 agostò 1947.A' capital é [[Islamabad]]
 
== Nutarelle ==
I primì proponènt l''indipendènz e' na' naziòn musulmàn iniziaròn ad apparìr o' tiemp dell''Indià coloniàl britannicà. Tra essì vi era o' scrittòr e filosòf ‘Allām Muhammàd Iqbàl, ca' argomentàv ca' na' naziòn separàt ppe e' musulmàn era essenziàl in nu' subcontinènt altrimènt dominàt daglì Indù. a' causà trovò na' guidà in Mohammàd Ali Jinnàh, ca' divènn notò comm pate ra' naziòn e riùscì a convincèr e' britannìc a dividèr a' regiòn in duje partì: o' Pakistàn, a maggiorànz musulmanà, e l''Indià, a maggiorànz indù.
<references/>
 
Dàl 14 agostò 1947 finò o' 1971, a' naziòn fu costituìt dal Pakistàn occidentàl e dal Pakistàn orientalè, essenzialmènt bengalinò, e' cui territòr eranò pèrò separàt dal Bengàl indianò. into 1971 o' Pakistàn orientàl si ribèllò e, cu l''aiùt e' truppè indianè, divènn o' statò indipendènt ro' Bangladèsh, pure si l''Indià nun concèss maje o' suo Statò ro' Bengàl e' riunificàrs col Bangladesh.
Dall''indipendenzà, o' Pakistàn è pure sempe statò in dispùt cu l''Indià ncopp'o' territoriò ro' Kashmìr, portàt "in dotè" dal suo sovràn hindù all''Uniòn Indianà, o' mument ra' divisiòn ro' sub-continentè, malgràd a' nettà prevalènz musulmàn ra' popolaziòn ca' teoricamènt avrèbb dovutò comportàr l''adesiòn o' Pakistàn ra' regione.
 
Nèl frattèmp (1956) vennè proclamàt a' repubblìc a ffa' decadèr e' Windsòr int'a' persòn e' Elisabètt II.
 
{{Asia}}
Subìt aropp' l''indipendenzà, Indià e Pakistàn entraròn in uerra tra e' lorò, a seguìt dell''invasiòn e' Jammù e Kashmìr ra «elemènt tribalì» pakistanì. Ulteriòr guerrè furonò combattùt into 1965 e into 1971 su chillu territoriò. Nonostànt e' numeròs battagliè, o' statùs ro' Kashmìr rimanè in nu' limbò: talè dispùt ha complicàt e' relaziòn tra Pakistàn e Indià. o' Pakistàn ha pure avutò na' dispùt - relativamènt dormiènt ra quann a' uerra freddà termìnò cu o' ritirò re' truppè sovietìch - cu l''Afghanistàn, 'ncoppa Durànd Linè. aropp' l''intervènt americàn in Afghanistàn, a' viabilìtà ra' Durànd Linè è assaie cchiu' importànt ppe a' sicurèzz globalè.
[[Categoria:CittàAsia]]
 
L storià politìc pakistàn è divisà in periòd alternàt e' dittatùr militàr e govèrn democratìc parlamentarè. o' statùs e' dominiòn termìnò into 1956 cu a' formaziòn e' na' Costituziòn e a' dichiaraziòn ro' Pakistàn comm na' repubblìc islamicà; e' militàr presèr pèrò o' contròll into 1958 e tennèr o' poterè ppe cchiu' e' 10 annì. o' govèrn civilè rìtornò ad esserè elettò aropp' a' uerra indo-pakistàn ro' 1971, ma a' finè deglì annì settantà, cu l''esecuziòn e' Zulfiqàr Ali Bhuttò, ca' fu dichiaràt colpevòl d''avèr assassinàt nu' oppositòr politicò, in na' decisiòn pigliata ra' Cortè Suprèm pakistàn ca' è estremamènt generòs definìr
 
Nègl annì ottantà, o' Pakistàn ricevètt sostanziòs aiutì daglì USA, e assòrbì miliòn e' rifugiàt afghanì, soprattùtt Pashtùn, ca' fuggivàn a causà dell''intervènt sovieticò. L''inflùss e' accussì tantì rifugiàt - o' cchiu' grandè gruppò mondiàl e' rifugiàt - ha avutò nu' grandè impàtt ncopp'o' Pakistàn. a' dittatùr ro' generàl Muhammàd Zia-ul-Hàq vidè un''espansiòn ra' leggè islamicà, oltrè a nu' afflùss e' armì e droghè dall''Afghanistàn. into 1988 o' generàl mòrì abbastànz misteriosamènt in nu' incidènt aereò, e o' Pakistàn rìtornò ad ave' nu' govèrn democraticamènt elettò, cu l''eleziòn e' Benazìr Bhutto.
 
Dàl 1988 o' 1998 o' Pakistàn ebbè nu' govèrn civilè, guidàt alternativamènt ra Benazìr Bhuttò e Nawàz Sharìf, ca' furonò entràmb elettì duje vote' e depòst cu a' consuèt accusà e' corruzionè. a' crescìt economìc declìnò versò a' finè e' chistu periodò, tarpàt ra politìch economìch erratè associàt a corruziòn politìc e clientelismò. Altrì fattòr limitànt song statì a' crisì finanziarià asiatìc e e' sanziòn economìch impòst o' Pakistàn aropp' e' suoì primì tèst nucleàr into 1998. chisti tèst avvennèr pocò aropp' ca' pure l''Indià avevà testàt armì nuclearì, accrescènd e' paurè e' na' corsà aglì armamènt nucleàr nell''Asià meridionalè. L''ànn successivò, o' conflìtt ro' Kargìl in Kashmìr minaccìò e' sfociàr in na' uerra su vastà scala.
 
Nell''eleziòn ro' 1997 ca' portò nuovamènt Nawàz Sharìf ad esserè Primò Ministrò, o' suo partìt ricevètt un''ampià maggiorànz dei votì, ottenènd abbastànz seggì into parlamènt ppe modificàr a' costituzionè, ppe eliminàr e' contròll formàl ca' limitavàn o' poterè ro' primò ministrò. e' sfidè istituzionàl portàt all''autorìtà e' Sharìf dal capò ra' Cortè Suprèm Sajjàd Ali Shàh e dal capò militàr Jehangìr Karamàt furonò rintuzzatè, into primò casò cu un''invasiòn ra' Cortè Suprèm ra partè e' attivìst ro' partitò.
 
Il crescènt autoritarìsm e e' vocì e' corruziòn ro' govèrn e' Sharìf portaròn a na' vastà sollevaziòn popolarè, culminàt into 1999 into colpò e' statò militàr ro' generàl Pervèz Musharràf, ca' ha assùnt o' titolò e' capò dell''esecutìv e ha nominàt nu' Consigliò nazionàl e' sicurèzz compòst ra ottò membrì qualè organò e' governò. Musharràf ha in seguìt accentràt int'e' sue manì pure a' presidènz ro' paesè, prorogànd o' mandàt finò o' 2007 cu nu' referendùm svoltòs nell''aprìl 2002.
 
Nèl 2004 Musharràf ha iniziàt na' seriè e' passì ppe far ritornàr a' naziòn a na' certà quàl formàl democrazià, essendòs impegnàt a dimettèrs ra capò re' forzè armatè ppe a' finè ro' 2004. Nonostànt o' suo impègn formalè, o' 14 ottòbr 2004 o' Parlamènt pakistàn ha approvàt na' leggè ca' ha consentìt a Musharràf e' mantenèr entràmb e' carichè, «pèr continuàr a' lottà o' terrorìsm e salvaguardàr l''integrìtà territoriàl ro' Pakistàn». Musharràf si è infinè dimèss ra capò re' forzè armatè sul aropp' ca' a' Cortè Suprèm ha convalidàt a' sua rieleziòn a Presidènt ra' Repubblìc ro' 7 ottòbr 2007.
 
Mèntr e' sue rifòrm economìch hannò portàt alcunì beneficì, o' progràmm e' rifòrm sociàl pare ave' incontràt na' certà resistenzà. o' poterè e' Musharràf è minacciàt dai fondamentalìst islamicì, ca' si song rafforzàt aropp' e' attàcch dèll''11 settèmbr 2001 e song particolarmènt irritàt ra' strètt alleànz politìc e militàr e' Musharràf cu e' Statì Unitì. ppe ironià ra' sortè talè alleànz si è creatà propeto in seguìt all''attàcc e' Torrì Gemellè, quann e' statunitèns cercaròn nu' appoggiò contrò l''Afghanistan.
 
Nèl 2005 nu' terremòt e' 7,6 gradì Richtèr scossè a' regiòn ro' Kashmìr causànd cchiu' e' 30.000 vittimè, e' cui gràn partè bambini.
 
Nègl ultimì mis ro' 2007 o' Pakistàn è statò teatrò e' asprè rivòlt dovutè a' situaziòn politìc instabilè. o' 27 dicèmbr 2007 o' capò ro' partìt dell''opposiziòn Benazìr Bhuttò è statà uccisà in nu' attentàt aropp' na' manifestaziòn int'a' cìttà e' Rawalpindì.
 
Il 18 agostò 2008, in seguìt all''accùs e' avèr violàt a' costituziòn e a' conseguènt apertùr e' na' procedùr e' impeachmènt, Musharràf ha annunciàt e' sue dimissiòn pur dichiarànd a' sua innocenzà. In seguìt e' sue dimissiòn e' funziòn e' Presidènt ra' Repubblìc song statè assùnt dal Presidènt ro' Senatò Mohammedmiàn Soomrò, conformemènt a' Costituziòn pakistanà. o' 6 settèmbr 2008 Asìf Ali Zardarì, già maritò e' Benazìr Bhuttò, è statò elettò nuovò Presidentè.
 
[[Categoria:Città]]