Nova York: Cagnamiente nfra 'e versiune

Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
m città -> cità
aggiunto ilm clima
Riga 12:
[[Categurìa:State Aunite]]
[[Categurìa:Città custere]]
Clima[modifìc | modifìc wikitesto]
Nèw Yòrk è na' cìttà marittimà, ma o' suo climà ha spiccàt caratteristìch e' continentalìtà, analogamènt o' restò ra' fascià costièr atlantìc degli Statì Unitì nordorientalì. È caratterizzàt ra invèrn lunghì e freddì relativamènt a' sua latitudinè, cu temperatùr mediè (trà a' minimà e a' massimà) e' 0 °C o pocò superiòr e puntè e' -20 °C, burràsch e' nevè e tempèst a causà ra' corrènt ro' Labradòr e ra' assènz e' riparì ca' possàn proteggèr a' regiòn daglì impetuòs ventì settentrionalì. e' estatì song caldè e umidè (25 °C e' medià in luglio).[11]
 
Secònd a' classificaziòn dei climì e' Köppèn, New Yòrk apparterrèbb o' gruppò oceanicò, ciòè senzà periòd seccò, cu estatè afosà ma cu temperatùr medià ro' mesè cchiu' fridd superiòr a' −3 °C (infàtt a' fascià climatìc ca' inizià cu a' lettèr e' riferimènt D presuppòn dei valorì termìc medì inferiòr a' −3 °C into mesè cchiu' freddò).[12] Tuttavià, alcunì climatològ sostengòn ca' o' gruppò C dei climì temperàt classificàt ra Koppèn sia troppo ampiò; ppe esempiò, New Yòrk e Orlànd (Floridà) rientràn entràmb in chistu schemà climatìc nonostànt enormì differenzè, soprattùtt termichè, tra e' duje luoghì. a' temperatùr medià annuà cittadìn (staziòn meteò e' Centràl Pàrk, mediè 1961-1990),[13] intòrn a' 13 °C, oscìll su basè mensìl fra e' circà 0 °C e' gennaiò (mesè cchiu' freddò) e e' circà 25 °C e' lugliò (mesè cchiu' caldò); a' forta continentalìtà ro' climà fa sì ca' e' valorì termìc estrèm registràt abbiàn na' "forbicè" assaie maggiorè, andànd dai −26,1 °C a' 41,7 °C.[14] ppe quantò riguàrd e' precipitazionì, New Yòrk è na' cìttà piuttòst umidà, cu na' medià annuà e' 1.200 mm; a' lorò distribuziòn è abbastànz regolàr e nun si individuàn into corsò dell''ànn stagiòn marcatamènt piovòs o secchè. Si ossèrv nu' massìm assaie pocò accentuàt int'e' mis e' maggiò, lugliò e novembrè, ed nu' minimò altrettànt pocò sensibìl in gennaiò e febbraiò. a' nevosìtà medià annuà è intòrn a' 71 cm.[15]
 
 
Broadwày aropp' na' abbondànt nevicatà.
Gl invèrn song dunquè freddì nonostànt a' latitudìn relativamènt meridionàl ra' cìttà (Nèw Yòrk è postà a' stessà latitudìn e' Napolì). e' temperatùr mediè, intòrn allò zerò into mesè cchiu' rigidò, possono nascondèr variaziòn pure considerevòl a secònd ra' proveniènz re' massè d''arià ca' interessàn l''areà ra' cìttà ma pure ppe a' presènz o menò e' periòd soleggiatì: e' corrènt meridionàl possono purtà notevòl mitèzz pure into core dell''invernò, ppe'tramente' e' corrènt settentrionàl o nordoccidentàl - ca' recanò fin 'ncoppa cìttà e' massè d''arià dell''Artìc canadès - portàn fridd estrèm e abbondànt nevicàt accompagnàt ra vento forta (blizzard).
 
 
L''uragàn Irenè, ca' ha colpìt New Yòrk a finè agostò 2011, fotografàt dallò spaziò pocò prima ro' suo landfàll int'a' partè sud e' Broòklyn.
L primavèr è freddà int'a' primissìm partè (nòn song rarì e' ritòrn d''invèrn in grande stilè) cu ritòrn ra' nevè a marzò. nata vota ad aprilè song possibìl nevicàt e gelatè notturnè. Un''esplosiòn e' culur e e' risvegliò vegetatìv si regìstr int'a' secònd mètà e' primì calorì ca' anticipàn a' stagiòn estivà. Lungò e' zonè cchiu' prossìm a' costà nun song infrequènt in primavèr e' nebbiè marittimè, provocàt dallò scorrimènt e' arià caldà 'ncoppa superficiè ro' mar cchiu' freddò.
 
L stagiòn estivè song caldè e piovosè, cu divèrs fenomèn temporalèsch ca' in pocò tiemp possono allagàr divèrs quartièr ra' cìttà, talvòlt accompagnàt ra grandinatè. Durànt l''estàt a' cìttà può esserè colpìt ra intèns ondatè e' calorè accentuàt dall''arrìv e' massè d''arià meridionalè, proveniènt dal golfò ro' Messicò, ca' possono fa' innalzàr e' massìm oltrè e' 35 °C e fa' impennàr e' indicì e' umidìtà cu consequenziàl afa.
 
L''autùnn può registràr teporì semi-estìv o pure calurà (Indiàn Summèr) ma versò a' sua finè può purtà pure e' primè gelatè e raramènt e' primè nevicatè. L''autùnn è a' stagiòn in cuì, graziè a' primì valorì termìc sott' o' zerò, in tuttò o' New Englànd (compresì, quindì, e' vastì parchì e' New Yòrk) esplòd o' fenomèn naturàl ro' foliagè, ossià a' coloraziòn e' fortì tonalìtà pastèll (soprattùtt o' marròn e o' rossò) re' fogliè degli alberì e re' forèst deciduè. All''iniziò dell''autùnn (in cacc casò pure a' finè dell''estatè) New Yòrk può esserè interessàt ra uragàn proveniènt ra e' acquè dell''Atlantìc tropicalè; in generè, tuttavià, datà a' posiziòn ra' cìttà, e' uragàn arrivàn aropp' avèr perzo gràn partè ra' lorò potènz ed esserè statì declassàt a tempèst tropicalì.